"händelserik dag" skulle vara en underdrift
Jag är verkligen trött drama. Ryktena som sprids, skvallret de säger bakom rygget på en, viskningarna, de öppet stirrande blickarna, missförstånden om vem som sa vad, överdrifterna.... Allt det. Jag orkar inte bry mig mer.
Men det värsta är att när stora saker händer i en liten vardaglig skola glömmer ingen det. Även jag om jag skulle sluta att bry mig, välja att glömma allt och gå vidare kommer det alltid att finnas kvar. Folk kommer alltid att minnas. Vissa kommer kanske vara fräcka nog att påminna mig men det orkar jag faktiskt inte bry mig om. Längre.
Jag har lovat mig själv att istället bara blicka framåt, och inte ödsla tid på sånt här.
Men det är svårt. Riktigt svårt.
Jag vill bara säga till alla att snälla, snälla tro inte på allt du hör. Döm inte någon innan du vet allt.
Men såklart är det ju tur att jag har så många fantastiska vänner som står upp för en, som jag kan lita på. Jag har inte insett vilka som faktiskt var mina vänner förrän jag verkligen behövde deras stöd. Jag har inte insett hur fantastiska de faktiskt är. Jag hade inte insett vad jag hade förrän jag verkligen behövde dem .
Felicia, Emilia, Emma, Heidi, Olivia, Vera, Allis, Rakel, Michelle, Vicki, Alexi och speciellt Julia 💕💕❤
Tack för att ni finns och är så underbara 💕
/Chantelle
